Nu har jag på begäran varit på Aroydee - tack anonym för tipset!
Var där med mamma som bokat bord. Det visade sig snart vara ganska onödigt, kändes som det var rena rama turen att de hade ett bord ledigt - inte vana vid lunchbokningar? Vi hamnade alltså ganska snett och jag kom att tänka på en låt som går nått i stil med: "this will go down on your permanent record". Vad heter den låten? (är det Violent Femmes - Kiss off - som inte verkar finnas med på spotify?). Någon som vet?
Nåja, efter den dåliga inledningen spottade de upp sig och var rappa och tillmötesgående. Matsalen vi placerades i (rakt in och till höger) var mörk, kal och i blått. Påminner alltså en smula om en grotta. Övriga gäster verkar främst komma från orienten vilket är ett gott tecken.
Mamma och jag delade på 7 olika rätter och det mest exotiska vi beställde var något sött bröd med kött i. Till kalaset drack vi te. På det hela taget en trevlig och prisvärd upplevelse för 400 kr. Vi gick därifrån mätta och belåtna.
I jämförelse med Chopsticks är Aroydee, även om det är marginellt billigare inte bättre. Det är inte speciellt mycket sämre heller. Dumplingarna anser jag vara likvärdiga. Chopsticks vinner på fräschare lokal. Finns det fler ställen som serverar bra Dim Sum? (eller riktigt dåliga)
onsdag 3 december 2008
torsdag 27 november 2008
Rolfs Kök (Tegnérgatan 41, 08-101696)
Har en längre tid tänkt besöka Rolfs kök. Igår förverkligades den tanken. Jag fick rekommendationen för något halvår sedan av en talangfull kock som lagar utsökt mat. -Där äter jag ganska ofta privat, sa han. Något att undersöka alltså.
Matsalen sitter ihop med köket och filosofin är vad jag kan förstå närvaro. De gäster som sitter i baren har insyn i köket. Lokalen har mycket rymd och mycket folk är i rörelse.
Vår kypare var perfekt. När jag nu tänker tillbaka på honom minns jag inget speciellt mer än att jag tyckte att han verkade kompetent och trevlig. Där för att servera mat med ett leende. Gott så!
Efter att jag försäkrat mig om att torsken fiskats i nordatlanten, på ett ekologiskt försvarbart sätt, bestämde jag mig för den. Före dess råraka med Löjrom och tillbehör. Utsökt.
Torsken som serverades med ärtor och bacon, var inte en helt lyckad kombination enligt min mening. Kommer välja något annat vid nästa besök.
Matsalen sitter ihop med köket och filosofin är vad jag kan förstå närvaro. De gäster som sitter i baren har insyn i köket. Lokalen har mycket rymd och mycket folk är i rörelse.
Vår kypare var perfekt. När jag nu tänker tillbaka på honom minns jag inget speciellt mer än att jag tyckte att han verkade kompetent och trevlig. Där för att servera mat med ett leende. Gott så!
Efter att jag försäkrat mig om att torsken fiskats i nordatlanten, på ett ekologiskt försvarbart sätt, bestämde jag mig för den. Före dess råraka med Löjrom och tillbehör. Utsökt.
Torsken som serverades med ärtor och bacon, var inte en helt lyckad kombination enligt min mening. Kommer välja något annat vid nästa besök.
lördag 22 november 2008
Mamas & Tapas (Scheelegatan 3, 08-6535390)
Var på företagsevent på Mamas och Tapas för någon vecka sedan. Större sällskap. Vet inte riktigt om det var prisvärt eftersom jag inte vet vad notan landade på. Vad jag däremot vet är att jag inte kommer hit privat.
söndag 2 november 2008
Rue du Pont Nouveau (Nybrogatan 38, 08-6223322)
Profilerar sig som lyxig kvarterskrog, vilket är ett misstag. Med begreppet kvarterskrog är det underförstått att man söker sina kunder i grannskapet. Om man tittar på det exakta kvarteret finns följande konkurrenter som serverar mat: Alfons cafe, Prime Steak & Bar, Thai House (fd Japanska Köket), Stolen och Seven-Eleven. I detta utbud ser jag Stolen som främsta konkurrent och enda egentliga krog.
Vidgar man perspektivet känns det som Brasseri Godot och Birstro Nouveau är Pont Nouveaus rivaler. Man borde ha kalla RDPN för en bistro, men det gick säkert inte eftersom det skulle bli för likt Birstro Nouveau. Nog med hårklyveri.
Matsalen i vitt med röda detaljer och nyoljat ekgolv. Stram och extremt designad men för trång. 46 sittplatser inklämda (med bland annat två bord i skyltfönstret). Glasbord och plexiglasstolar. Det är stor kontrast mot Easterngarden som låg här förut.
En sak är sig lik från Easterngarden tiden. Frånvaron av andra gäster. Man tycker ju att det borde vara mera folk första lördagen, kanske till och med fullt? Vad kan detta bero på? Konstig helg? Dålig marknadsföring? Lågkonjunktur? För att kolla gick vi omvägen förbi Bistro Nouveau och Godot efter maten. Nouveau var fullproppat. Godot var inte fullt men helt klart mer folk i rörelse.
I menyn som bestod av fyra förrätter (~150 kr), fyra varmrätter (~220 kr) och fyra efterrätter (~125 kr) saknade jag en enkel köttbit. Fast det finns kanske någon tanke med det, typ, det är under vår värdighet att servera Steak Frite. Utöver de fyra fanns dagens rätter till bra priser, där fann jag min utmärkta Boeuf Bourguignon (felstavat på kvittot) med potatispuré.
Före det Lantpate med sultanrussin. Tunn skiva, nästintill snålt.
Efter det Praliner, lysande. Mycket speciella och kommer helt säkert bli mycket omtalade och prisbelönta. För det borde väl finnas någon akademi som åker runt och testar praliner. Men det mest speciella, Pralinhumudoren, ett fantastiskt konstverk i valnötsträ som såg väldigt dyr ut.
Det finns ett par detaljer som säkert kommer att rättas så småningom. Trappräcket upp till köket var fixerad med silvertejp och såg ut att ha snickrats i all hast. Slår vad om att det är kommunala och eller fackliga aspekter som tvingat fram räcket. Det skulle vara snyggare utan. Ett par trasiga lampor i armaturen kan vi förlåta när man har uppvärmt dörrhandtag.
Vidgar man perspektivet känns det som Brasseri Godot och Birstro Nouveau är Pont Nouveaus rivaler. Man borde ha kalla RDPN för en bistro, men det gick säkert inte eftersom det skulle bli för likt Birstro Nouveau. Nog med hårklyveri.
Matsalen i vitt med röda detaljer och nyoljat ekgolv. Stram och extremt designad men för trång. 46 sittplatser inklämda (med bland annat två bord i skyltfönstret). Glasbord och plexiglasstolar. Det är stor kontrast mot Easterngarden som låg här förut.
En sak är sig lik från Easterngarden tiden. Frånvaron av andra gäster. Man tycker ju att det borde vara mera folk första lördagen, kanske till och med fullt? Vad kan detta bero på? Konstig helg? Dålig marknadsföring? Lågkonjunktur? För att kolla gick vi omvägen förbi Bistro Nouveau och Godot efter maten. Nouveau var fullproppat. Godot var inte fullt men helt klart mer folk i rörelse.
I menyn som bestod av fyra förrätter (~150 kr), fyra varmrätter (~220 kr) och fyra efterrätter (~125 kr) saknade jag en enkel köttbit. Fast det finns kanske någon tanke med det, typ, det är under vår värdighet att servera Steak Frite. Utöver de fyra fanns dagens rätter till bra priser, där fann jag min utmärkta Boeuf Bourguignon (felstavat på kvittot) med potatispuré.
Före det Lantpate med sultanrussin. Tunn skiva, nästintill snålt.
Efter det Praliner, lysande. Mycket speciella och kommer helt säkert bli mycket omtalade och prisbelönta. För det borde väl finnas någon akademi som åker runt och testar praliner. Men det mest speciella, Pralinhumudoren, ett fantastiskt konstverk i valnötsträ som såg väldigt dyr ut.
Det finns ett par detaljer som säkert kommer att rättas så småningom. Trappräcket upp till köket var fixerad med silvertejp och såg ut att ha snickrats i all hast. Slår vad om att det är kommunala och eller fackliga aspekter som tvingat fram räcket. Det skulle vara snyggare utan. Ett par trasiga lampor i armaturen kan vi förlåta när man har uppvärmt dörrhandtag.
lördag 25 oktober 2008
Restaurang Kungsholmen (Norr Mälarstrand, Kajplats 464, 08-50524450)
Kungshomen är ett populärt ställe som verkar fullt för det mesta. En ganska rymlig matsal flankas av två långa bardiskar indelade i olika kök (RAW BAR, NORDIC BAR, ORGANIC BAR, FAST FOOD BAR, CLASSIC BAR, SPICE BAR och FRUIT BAR). Samma kök återfinns i menyn och delar in maten på ett annorlunda sätt. Borden är också annorlunda. Det är inte soffbord och det är inte matbord. Det är någonstans mitt emellan. Inredningsarkitekten tycker sig nog ha lyckats med den där sköna lounchiga känslan.
Vi började med en fördrink och naturligtvis är baren så välsorterad att man finner Henriks gin här. Bra. Därefter blev det Fläskkarré Korean BBQ för min del. En besvikelse. Sedan ost och port. Bra. Vad som var riktigt dåligt var att vi fick vänta 25 minuter på en av våra efterrätter.
Vi började med en fördrink och naturligtvis är baren så välsorterad att man finner Henriks gin här. Bra. Därefter blev det Fläskkarré Korean BBQ för min del. En besvikelse. Sedan ost och port. Bra. Vad som var riktigt dåligt var att vi fick vänta 25 minuter på en av våra efterrätter.
torsdag 23 oktober 2008
Restaurang GQ (Kommendörsgatan 23, 08-54567430)
GQ menyn + tillhörande vinpaket.
Helt och hållet en mycket trevlig fiskupplevelse med vita viner, beviken på Päronterrinen med ingefärsglass. Annars bra.
Har förstått att namnet GQ skall associera till IQ, fast där g:et står för Gastronomi.
Edit: Hittade just mina antecknigar, får inte glömma att nämna att de hade smör från normandi. Naturligtvis väldigt speciellt.
Helt och hållet en mycket trevlig fiskupplevelse med vita viner, beviken på Päronterrinen med ingefärsglass. Annars bra.
Har förstått att namnet GQ skall associera till IQ, fast där g:et står för Gastronomi.
Edit: Hittade just mina antecknigar, får inte glömma att nämna att de hade smör från normandi. Naturligtvis väldigt speciellt.
söndag 19 oktober 2008
Chopsticks (Mäster Samuelsgatan 42, 08-246336)
Hit går man för en bra dim sum meny (och om man vill träffa mig kan man komma hit på söndagar, har inte ätit här någon annan veckodag).
Dim sum, han någon sagt till mig, det är som Kinesisk brunch. Små degknyten med olika innehåll. Till detta dricker man oolong te.
Gå hit, det är bra.
Dim sum, han någon sagt till mig, det är som Kinesisk brunch. Små degknyten med olika innehåll. Till detta dricker man oolong te.
Gå hit, det är bra.
onsdag 15 oktober 2008
Muggen (Götgatan 24, 08-6411415)
Med mycket glädje presenterar jag mitt första gästinlägg:
Där på Götgatan finns ju Muggen, de har öppet till 23, och det är ju ganska sent för att vara ett fik. Å andra sidan har de ett ganska dimmigt ljus, så att man knappt ser handen framför sig. Dessutom brukar där alltid vara fullsatt, man får inte ens komma in, man får oftast inte ens gå förbi på gatan, om man gör det öppnas dörren och någon skriker åt en. Och om det ändå inte är helt fullt så är det i alla fall alltid så mycket folk att man knappt kan andas. Tvärtom står man inklämd mellan två butiksarbetare som har glömt att de inte är på jobbet och vilka alltså är strängt upptagna av att packa upp varor. Man kippar alltså efter andan likt en akvariefisk som någon har tagit upp ur vattnet och slängt i soffan och till hälften tryckt ner i soffan.
Lagt till detta är på Muggen ganska kallt, till och med riktigt kallt, man kan som sagt inte se någonting där, men man kan heller inte höra någonting, varken butiksarbetarna eller någonting annat, ty allt är täckt av is och avslöjas enbart för att ens förnimmelse helt och hållet ej har frusit.
Förutom dessa - vid första anblick besvärliga - omständigheter, fungerar dessutom - ironiskt nog kan tyckas - nästan ingenting på deras toalett. Man kan t ex bara med nöd och näppe lyckas blöta händerna när man är färdig, eftersom det ur kranen blott kommer några droppar vatten, vilka dessutom inte är lika blöta som droppar av vanligt vatten. Snarare känns händerna extra torra när man håller dem under kranfästet, de börjar fnasa sig och de faktiskt vrider sig av ilska, på samma sätt en människa gör som är för torr. Därtill finns ingen tvål, men i och med att man inte skulle kunna skölja bort tvålen finner man detta avgjort positivt, ingen vill gå ut från en toalett med tvål kvar på händerna. Tyvärr har man inte tänkt på detta förrän det är för sent, man har rentav med hjälp av sin lilla ficktvål tvål löddrat in hela kroppen redan innan dess att man rest sig från toastolen, denna som i sin tur - om någonting i detta fik kan kallas tur - inte ens är en stol, utan en säng. Således vaknar man alltid nästa dag av att städarna - de är faktiskt många fler än man kan tro, säkert fler än gästerna - står lutade över en och väntar på att man av egen vilja ska resa sig och gå, då deras befogenheter ju inte sträcker sig till att tala med någon annan än chefen, fast - naturligtvis - inte heller med honom. Kort sagt är det ett helt okej fik.
Där på Götgatan finns ju Muggen, de har öppet till 23, och det är ju ganska sent för att vara ett fik. Å andra sidan har de ett ganska dimmigt ljus, så att man knappt ser handen framför sig. Dessutom brukar där alltid vara fullsatt, man får inte ens komma in, man får oftast inte ens gå förbi på gatan, om man gör det öppnas dörren och någon skriker åt en. Och om det ändå inte är helt fullt så är det i alla fall alltid så mycket folk att man knappt kan andas. Tvärtom står man inklämd mellan två butiksarbetare som har glömt att de inte är på jobbet och vilka alltså är strängt upptagna av att packa upp varor. Man kippar alltså efter andan likt en akvariefisk som någon har tagit upp ur vattnet och slängt i soffan och till hälften tryckt ner i soffan.
Lagt till detta är på Muggen ganska kallt, till och med riktigt kallt, man kan som sagt inte se någonting där, men man kan heller inte höra någonting, varken butiksarbetarna eller någonting annat, ty allt är täckt av is och avslöjas enbart för att ens förnimmelse helt och hållet ej har frusit.
Förutom dessa - vid första anblick besvärliga - omständigheter, fungerar dessutom - ironiskt nog kan tyckas - nästan ingenting på deras toalett. Man kan t ex bara med nöd och näppe lyckas blöta händerna när man är färdig, eftersom det ur kranen blott kommer några droppar vatten, vilka dessutom inte är lika blöta som droppar av vanligt vatten. Snarare känns händerna extra torra när man håller dem under kranfästet, de börjar fnasa sig och de faktiskt vrider sig av ilska, på samma sätt en människa gör som är för torr. Därtill finns ingen tvål, men i och med att man inte skulle kunna skölja bort tvålen finner man detta avgjort positivt, ingen vill gå ut från en toalett med tvål kvar på händerna. Tyvärr har man inte tänkt på detta förrän det är för sent, man har rentav med hjälp av sin lilla ficktvål tvål löddrat in hela kroppen redan innan dess att man rest sig från toastolen, denna som i sin tur - om någonting i detta fik kan kallas tur - inte ens är en stol, utan en säng. Således vaknar man alltid nästa dag av att städarna - de är faktiskt många fler än man kan tro, säkert fler än gästerna - står lutade över en och väntar på att man av egen vilja ska resa sig och gå, då deras befogenheter ju inte sträcker sig till att tala med någon annan än chefen, fast - naturligtvis - inte heller med honom. Kort sagt är det ett helt okej fik.
söndag 12 oktober 2008
Restaurang Roxy (Nytorget 6, 08-6409655)
Återbesök på Roxy. Patanegra före och en härlig kantarell och halomi pasta som huvudnummer. Svår väntan på maten vilket var synd. Gayvibbarna starka denna fredagkväll.
lördag 4 oktober 2008
Il Covo (Jungfrugatan 6, 08-4426995)
Fram tills igår hade jag inte besökt Il Covo på jungfrugatan, bara hört talas om denna, som det sades, utsökta lilla italienska lyxrestaurang, bordsbokning en nödvändighet. Det är inte sant längre tyvärr. Nu är det ett riktigt taffligt ställe. Med riktigt platt mat.
En gaffel saknades i mitt kuvert och när jag satte mig snuddade jag vid en tavla som gensat lossnade från sitt fäste och skapade en mindre scen. När varmrätten anlände fick jag be om nya bestick eftersom den ensamme servitören glömt att ersätta dem han tog ut med förrätten.
Det stora problemet var just att den stackaren var ensam. För oss funkade det hyfsat, vi fick ju trots allt vår mat. Bordet bredvid fylldes två gånger med par som efter lång väntan på menyn gav upp.
Det värsta är att jag inte tror att någon brydde sig. I den situationen tänker man ju som gäst: Haha, nu skall vi förnedra er, vi går, titta, här är våra pengar som ni skulle fått, vi tar dem och vi går! Haha! Nu får ni skämmas! Ni är för kassa!Jag tror bara att de tänker - skönt, nu gick de där jobbiga kundjävlarna!
En gaffel saknades i mitt kuvert och när jag satte mig snuddade jag vid en tavla som gensat lossnade från sitt fäste och skapade en mindre scen. När varmrätten anlände fick jag be om nya bestick eftersom den ensamme servitören glömt att ersätta dem han tog ut med förrätten.
Det stora problemet var just att den stackaren var ensam. För oss funkade det hyfsat, vi fick ju trots allt vår mat. Bordet bredvid fylldes två gånger med par som efter lång väntan på menyn gav upp.
Det värsta är att jag inte tror att någon brydde sig. I den situationen tänker man ju som gäst: Haha, nu skall vi förnedra er, vi går, titta, här är våra pengar som ni skulle fått, vi tar dem och vi går! Haha! Nu får ni skämmas! Ni är för kassa!Jag tror bara att de tänker - skönt, nu gick de där jobbiga kundjävlarna!
Hard Rock Cafe (Sveavägen 75, 08-54549400)
Igår var inte en bra dag att besöka Hard Rock Cafe. Stackars Emma/Linda eller vad hon nu hette var ensam servitris vilket resulterade i tre saker: 40 minuters väntan på maten, 10% rabatt på notan och inte ett öre i dricks. Man brukar ju kalla hamburgare för snabbmat..
tisdag 23 september 2008
Pastis (Baggensgatan 12, 08-202018)
Steak Minute en vardagskväll, utmärkt fin och mör! Liten och tillsynes populär fransk kvarterskrog i Gamla Stan. Vi satt illa till just innanför dörren.
Har ni tänkt på att det för det mesta (känner bara till tre undantag) är ganska skruvade människor som bor i Gamla Stan? Nåja, många av dem äter här.
Med tanke på ställets storlek (ca 20 sittplatser) förvånade det mig en smula att det tog så lång tid att få fram notan.
Har ni tänkt på att det för det mesta (känner bara till tre undantag) är ganska skruvade människor som bor i Gamla Stan? Nåja, många av dem äter här.
Med tanke på ställets storlek (ca 20 sittplatser) förvånade det mig en smula att det tog så lång tid att få fram notan.
Paus (Rörstrandsgatan 18, 08–344405)
Låt mig börja med det som var okej: Servisen - trevliga, välmenande.
Det var verkligen länge sedan jag åt någonting så dåligt ute (Vapiano inräknat).
Förrätt: Lax med rökt gräddfil - Å titta på oss, vi är kreativa här, va spännande och nytt! Ungefär som att servera rårörd potatis med stekta lingon.
Varmrätt: Steak frite. Den segaste Steak fritten jag någonsin ätit. I hela mitt liv. Gick knappt att skära. Jag fick skicka efter en av kockarnas knivar, det visade sig dock att det inte hjälpte, det var som att skära i sten, kniven förlorade sin skärpa direkt. Jag försökte ta en annan steak frite och försökte karva upp den första med, fast det fick jag inte, då det fanns risk för att stället skulle fatta eld, eftersom det slog gnistor när jag slog dem mot varandra.
Det var verkligen länge sedan jag åt någonting så dåligt ute (Vapiano inräknat).
Förrätt: Lax med rökt gräddfil - Å titta på oss, vi är kreativa här, va spännande och nytt! Ungefär som att servera rårörd potatis med stekta lingon.
Varmrätt: Steak frite. Den segaste Steak fritten jag någonsin ätit. I hela mitt liv. Gick knappt att skära. Jag fick skicka efter en av kockarnas knivar, det visade sig dock att det inte hjälpte, det var som att skära i sten, kniven förlorade sin skärpa direkt. Jag försökte ta en annan steak frite och försökte karva upp den första med, fast det fick jag inte, då det fanns risk för att stället skulle fatta eld, eftersom det slog gnistor när jag slog dem mot varandra.
söndag 7 september 2008
Lisa Elmqvist (Östermalmshallen, 08-55340410)
Åt lunch i baren på Lisa Elmqvist förra veckan. Till min stora besvikelse var Macka-Lisa-röran slut. Jag fick titta i menyn. Där möttes jag av en ännu större besvikelse - Macka-Lisa heter tydligen inte längre Macka-Lisa - den heter Djurgårdare! En sådan fasa! Hur länge har detta pågått? Varför? Katastrof! Byt tillbaka!
söndag 31 augusti 2008
Sjömagasinet (Adolf Edelsvärdsgata 5, Göteborg, 031–7755920)
Efter ett par kundbesök i Göteborgsområdet kändes det på sin plats att bjuda mina logivärdar på middag.
Mitt önskemål: fisk, helst torsk.
Vi kollade snabbt på nätet och snart nämndes Sjömagasinet. Saken var avgjord! Så fick det bli, kosta vad det kosta vill! Spare no spences!
Det visades att Sjömagasinet hade ett bord för tre vid 20.30 och vi åkte spårvagn dit(!)
Vi satt en trappa upp och serverade av Göteborgs krullhårigaste servitör. Till en början verkade han störig - när vi frågade om ett bra vin i vår prisklass fick vi inte något bra förslag. En man jag har stor respekt för har sagt att en bra sommelier skall föreslå ett vin som du har råd med. Vi valde till sist själva – Chardonnay. Vinerna såg ut att kosta från 600 kr med ett snitt runt 1600 kr.
(Har nu studerat den internetpublicerade vinlistan och det faktiska snittpriset är 2225 kr (billigast 345:- och dyrast 46595:-))
Sedan spottade krullet upp sig och visade sig vara bra!
I den rustika matsalen med frilagda träbjälkar äter mestadels affärsmän middag med sina kunder. En och annan Göteborgsstekare på första dejten finns här också (Lacoste piké(!) över blå skjorta – vissa Göteborgare är bra konstiga).
Som aperitif före maten bjöds citronmarinerad råräka. Bröd med rödbeta kändes konstlat, men J hävdade att det var riktigt gott.
Ishavstorsk med brynt kaviarsmör och klassiska tillbehör. Köttet var perfekt med jag hade nog velat ha vanligt smör och inte kaviarsmör, men man tar ju seden dit man kommer.
Tyvärr var espressobryggaren trasig denna kväll, vilket förvånar mig en smula.. får man ha en stjärna i guiden utan dubbla espressomaskiner?
Mätta och belåtna begav vi oss hemåt i Göteborgsnatten och överfölls av ett riktigt ruskigt regnväder.
Mitt önskemål: fisk, helst torsk.
Vi kollade snabbt på nätet och snart nämndes Sjömagasinet. Saken var avgjord! Så fick det bli, kosta vad det kosta vill! Spare no spences!
Det visades att Sjömagasinet hade ett bord för tre vid 20.30 och vi åkte spårvagn dit(!)
Vi satt en trappa upp och serverade av Göteborgs krullhårigaste servitör. Till en början verkade han störig - när vi frågade om ett bra vin i vår prisklass fick vi inte något bra förslag. En man jag har stor respekt för har sagt att en bra sommelier skall föreslå ett vin som du har råd med. Vi valde till sist själva – Chardonnay. Vinerna såg ut att kosta från 600 kr med ett snitt runt 1600 kr.
(Har nu studerat den internetpublicerade vinlistan och det faktiska snittpriset är 2225 kr (billigast 345:- och dyrast 46595:-))
Sedan spottade krullet upp sig och visade sig vara bra!
I den rustika matsalen med frilagda träbjälkar äter mestadels affärsmän middag med sina kunder. En och annan Göteborgsstekare på första dejten finns här också (Lacoste piké(!) över blå skjorta – vissa Göteborgare är bra konstiga).
Som aperitif före maten bjöds citronmarinerad råräka. Bröd med rödbeta kändes konstlat, men J hävdade att det var riktigt gott.
Ishavstorsk med brynt kaviarsmör och klassiska tillbehör. Köttet var perfekt med jag hade nog velat ha vanligt smör och inte kaviarsmör, men man tar ju seden dit man kommer.
Tyvärr var espressobryggaren trasig denna kväll, vilket förvånar mig en smula.. får man ha en stjärna i guiden utan dubbla espressomaskiner?
Mätta och belåtna begav vi oss hemåt i Göteborgsnatten och överfölls av ett riktigt ruskigt regnväder.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)